Vaknade i dag med fruktansvärd huvudvärk, ryggvärk & feber & en hund som tittar bedjande på mig & undrar när vi ska gå ut......
Bara att ta på sig, jag vet ju det kan kännas bättre med lite friskluft & det blir bra med en liten morgonpromenad innan frukost.....
Men det är faktiskt inte så himla kul när man går i skogen & blir anfådd & känner att benen har tagit total slut!! För en vecka sen när jag gjorde "testet" på Älvhögsborg så fick jag elitresultat på min kondition & nu orkar jag inget alls. Samtidigt så kryper det i kroppen av att vilja träna.
Vill att penicillinet ska verka nu, känner mig sämre idag än igår :-(
Känlsan av att det går åt rätt håll i alla fall vill jag ju känna....inte tvärtom, men det vänder nog ikväll eller imorgon......
Å ja, jag erkänner jag är träningsberoende, men det finns ju faktiskt värre saker att vara beroende av & jag är ju inte beroende på ett sjukligt sätt. Den "sjukliga"varianten är det vi brukar kalla ortorexi.
Många av oss som arbetar med träningen ligger på en hårfingräns ibland till detta & endel faller tyvärr ibland också över på "fel sida" då det är väldigt lätt & så har det varit länge inom fitnessbranschen. Skillanden idag är att man kan se en ökning även bland människor som inte arbetar inom branschen. Detta beror nog till stor del av den hårda marknadsföring som görs av hälsosam livsstil. Har man då lätt för att gå in i saker lite för hårt är det lätt att det blir för mycket.
Den här beskrivningen är väldigt bra :
Ortorexi betecknar en fixering vid en "hälsosam" livsstil, präglad av tex överdriven träning och nyttigt ätande. Ortorexi har likheter med och överlappar till viss del med ätstörningar, framför allt Anorexia nervosa, men är mera att betrakta som ett överdrivet uttryck för rådande samhälleliga trender och värderingar. En ortorektikers mål är att vara den ultimata hälsosamma människan.
Ortorexi är ingen psykiatrisk diagnos & inte etablerad i psykiatrin så som anorexia nervosa, bulimia nervosa & Ätstörning utan närmare specifikation.
Ortorexi är istället en form av träningsnarkomani i kombination med en strikt "hälsosam" kosthållning som kan bli så överdriven att det påverkar den psykiska hälsan negativt, blir psykiskt ohanterlig och/eller fysiskt farlig. Det är inte heller helt ovanligt att det övergår i en diagnostiserbar sjukdom som t.e.x en ätstörning men även depressioner mm är inte helt ovanligt.
Anorexi är ju endel som jag nu kommer arbeta med som sjuksköterska med barn & ungdomar men även andra bitar såklart men ätstörningsbiten i olika skepnader stöter jag på överallt i båda mina yrken (sjuksköterka & instruktör/personlig tränare). Det gäller att hitta en hälsosam balans.
Ät bra & träna bra så mår kroppen bra men glöm inte bort att njuta av det goda livet har att bjuda på också. Det är ju detta som är livet!
Det kan vara bra att ha med i bakhuvudet att om man precis som jag lider av en inre konflikt med "duktighetspolisen" emellanåt så har man större risk för att ramla över gränsen till dessa sjukdomar.
Jobba på att bli alltmer medveten om ditt beteende & tankemönster & även om duktighetspolisen ibland tar överhand så stanna upp & reflektera. Att bli medveten om våra svagheter gör att vi kan undvika detta, framför allt om vi lär oss att med jämna mellanrum ta en paus, stanna upp & reflektera över vad vi gör & hur vårt liv ser ut just nu, vem gör vi det för & är det sunt?
Lägg in"paus" dagar i kalendern, boka en kväll eller helg med en vän, kanske i en bastu för det är faktiskt ett av de bästa ställena som finns att sitta & prata & reflektera. "Bolla" era liv, tankar & känslor över hur det är i nu läget & möjligheter att påverka. Förändring kommer inte av sig själv vi måste aktivt välja den & jobba för den!
Jag har ju själv en plan att gå ner lite till sommaren inför bröllop mm men det får ta sin lilla tid för jag har ingen panik & jag vill må bra & ha dagar att njuta med min familj med & det kan man & ändå gå ner i vikt om man har en bra plan & jobbar mer med den mentala biten så att det dåliga samvetet & skuldkänslor inte får ta över. Ta det ett varv i huvudet, " är det värt det, har jag några andra alternativ som ändå känns bra?" Om beslutet är att det är värt det så njut fullt ut då av vad det nu är. Kanske fira något med din närmaste med lite bubbel & något gott. Ha inte dåligt samvete för det, för det kan spela kroppen många spratt & påverka viktnedgången negativt. B.la då tankar kanske kommer upp som att "jaha...jag klarade inte hålla mig ifrån detta heller, jag är värdelös så jag kan lika gärna ta det där också & det där..."
Nej snälla gör inte så. Gör aktiva val & tänk flera gånger & va sen nöjd med ditt beslut!
Jag kan ju säga att motivationen kommer det inte vara något fel på när jag är på banan igen. Blir inspirerad & motiverad & glad ändå.
Ta hand om dig där ute, det finns bara en av dig!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar